Folkuniversitetets verksamhet på Norra Älvstranden i Göteborg växer. Hit flyttade en del av vuxenutbildningen 2010 och i huset, som kallas Polstjärnan, bedrivs komvux och svenska för invandrare på uppdrag av Göteborgs stad samt yrkessvenska för Arbetsförmedlingen. Katarina Larsson är utbildningsledare/rektor.

- I december 2009 blev det klart att vi skulle få starta komvux. 15 december fick vi veta vilka ämnen som var aktuella och i januari skulle verksamheten gå igång. Vi hade inga lokaler och inga lärare. Sedan dess har vi jobbat hårt och nu är vi trettio lärare och tio administratörer.

Katarina visar runt i de ljusa lokalerna. Det känns trivsamt och öppet. Katarina och hennes kollegor är nöjda med lokalerna och läget.

- Det känns helt rätt att ligga här. Många utbildningsanordnare finns på Norra Älvstranden och de studerande dras också hit, Lindholmen blir mer och mer en plats där man känner att man vill vara!

Totalt studerar ungefär 1500 elever i lokalerna på lika många kvadratmetrar. Det känns som att vara på en medelstor gymnasieskola när vi går genom korridorerna. I den dominerande studiehallen sitter spridda grupper med elever kring datorborden och i klassrummen pågår undervisning. I lärarrummet hälsar vi på en lärare och en studie- och yrkesvägledare och några svängar senare presenterar Katarina mig för den nyanställda vfl-pedagogen Anna Grandin.

- Vfl står för verksamhetsförlagt lärande och är en del av studierna, både om man läser svenska för invandrare och komvux. Många utbildningsanordnare har en praktikanskaffare. Men vi vill bort från det begreppet. självklart kan det handla om att skaffa praktik men det kan också handla om studiebesök, intervjuer, fältstudier med mera, berättar Katarina.

- Det verksamhetsförlagda lärandet hjälper eleverna att bygga en begreppsvärld inom deras egen bransch, att förstå den svenska arbetslivskulturen och öka på den kulturella kompetensen.

Katarina berättar att även eleverna på komvux i många fall har en utländsk härkomst. Många börjar på sfi-kurser och fortsätter sedan på komvux.

Folkuniversitetet i Göteborg är enda utbildningsanordnare av de svenskakurser som kallas ”högskolespåret”. Kurserna vänder sig till elever som har en högre utbildning i hemlandet och studietakten är hög.

- För att möta kraven från uppdragsgivaren, har vi lagt om utbildningen inför hösten. Vi har som mål att studenterna ska komma i sysselsättning snabbare än tidigare efter avklarade studier. Därför har vi lagt ytterligare fokus på karriärutveckling. Tidigare delades eleverna in efter språknivå. Nu delar vi in dem utifrån vilken bransch de tillhört i hemlandet. Och vi har starkt fokus på det verksamhetsförlagda lärandet, berättar Katarina.

Även det flexibla lärandet står i fokus på Polstjärnan. Undervisningen ska anpassas efter individens förutsättningar och behov. En del undervisning sker traditionellt i klassrummet, en del i smågrupper och en del med hjälp av interaktiva läromedel.

- Det är eleven själv som avgör hur studieupplägget ska se ut. En del gör mycket på distans, andra har behov av kontakten med lärare och medstuderande.
Katarina berättar att uppdragsgivaren Göteborgs stad har varit nöjda med verksamheten på Polstjärnan.

- I granskningen i våras fick vi högsta betyg på allt. Det brukar alltid finnas något som ska förbättras med inte den här gången. Och så länge Staden är nöjd och vi får bra resultat i granskningar så utökas våra uppdrag. Jag fick ett samtal för ett tag sedan med en förfrågan om vi kunde fördubbla antalet studerande i ”högskolespåret”. Sådant känns naturligtvis roligt, samtidigt som det kräver att vi är väldigt flexibla.

Elisabeth Andreasson som är chef för vuxenutbildningsavdelningen på Folkuniversitetet i Göteborg dyker upp i rummet. Elisabeth pendlar mellan kontoret på Norra Allégatan och Polstjärnan och hon undrar med andan i halsen om det är något mer jag vill veta.

- Ni lever i en värld där ni är styrda av en uppdragsgivare som kan ändra förutsättningarna för verksamheten med kort varsel, hur klarar ni att vara så flexibla?

- Det gäller att hålla koll på politiken, både nationellt och här i Göteborg, för att se vart vinden blåser när det gäller alla utbildningsformer. Sedan gäller det också att hålla koll på konkurrenter och se vad de gör och ha personalen med i det arbetet. Men till syvende och sist är det våra anbud och de granskningar som görs som ligger till grund för kommande uppdrag.

- Och det ser bra ut, vi kommer förmodligen att utvidga vår verksamhet till hösten 2012 och utöka ytan i huset på Polstjärnegatan.

Jag tackar för mig och går ner över Campus Lindholmen mot färjan. Skulle gärna stanna längre här. Vet inte om det är husen, restaurangerna, vattnet eller båtarna som gör att man trivs. Kanske alltsammans.

Karin Nobis

I Tibro arrangeras varje år ”Möbeldagarna”, där den lokala möbelindustrin visar upp sig. Även Folkuniversitetets Hantverkscentrum deltar och i år samarbetar gymnasieeleverna på programmet för inredning och hantverk med Mija Kinning som är inredare i TV4s program ”Bygglov”.

Mija började sin bana som inredare via en kurs hos Folkuniversitetet. Hon deltog vid evenemanget ”Arkitektdagar” förra året och imponerades av verksamheten på Hantverkscentrum och hos företagen i Tibro. Det blev upprinnelsen till projektet med gymnasieeleverna. James Minard som är skolchef på Hantverkscentrum berättar.

-          Tillsammans med våra gymnasietreor skapas en utställningsmiljö med Tibro möbler på temat patchwork (lappteknik), men med väldigt oilka montrar och känsla för varje enskild möbel. Projektet avslutas under möbeldagarna då Mija är på plats och färdigställer inredningen tillsammans med eleverna.

-           I de olika montrarna visas till exempel tio olika byråer från möbelfirmor i Tibro. Byråerna kläds med tapeter och tyger. Vi kommer också att kunna se möbler från MIO och OFFECCT bearbetade med lappteknik. Och en skinnfåtölj från Ire målad med airbrush.

Avdelningarna i montern har olika teman: skräck- och rädslatema blandas med gulligt godis- och cupcaketema.

-          Eleverna började med det här projektet i april och är nu i full gång för att hinna färdigt till möbeldagarna.  Konceptet har eleverna utarbetat tillsammans med Mija men de har själva stått för en stor del av planeringen. Under våren har de haft möten med möbelföretagen i Tibro som skänkt möbler till ett värde mellan 50- och 100 000 kronor. Företagen måste dessutom betala 1000 kronor för att få vara med i projektet. Något de gärna gör för att stötta utbildning inom branschen.

SM i träbildhuggeri

Under möbeldagarna har Hantverkscentrum också bjudit in samtliga Sveriges verksamma träbildhuggare till ett svenskt mästerskap i träbildhuggeri. Deltagarna arbetar framför publik som också röstar fram en vinnare. Förutom äran får vinnaren en hyvelbänk.

-          Vi räknar med minst 1000 besökare här på Hantverkscentrum under möbeldagarna av de ca 10 000 som kommer till Tibro under helgen. Eleverna har i år en butik i skolans lokaler där de kommer att sälja sina alster. Detta är en del av skolans satsning på entreprenörskap.

Samverkan genom Arkitektdagarna

Några veckor efter möbeldagarna är det dags för nästa evenemang  – Arkitektdagarna. Även här spelar Hantverkscentrum och James Minard en central roll.

Under arkitektdagarna bjuds etablerade arkitekter, främst från Sverige och Norge, in med syfte att ”göra business”, för att använda James egna ord. Arkitekterna besöker företag i Tibro och Hantverkscentrum medverkar med utställning under en kvällsevent.

-          Det handlar om kunskapsutveckling och vårt budskap till blivande och etablerade yrkesmänniskor är att de traditionella hantverken lever! Nytt för i år är att studenter som pluggar arkitektur och design bjuds in. De gör ett längre besök på skolan.

-          Vi vill visa att det traditionella hantverket kan användas i nya uttryck. Vi vill också påverka marknaden att använda hantverk och hitta nya material, vara nyskapande. Ett syfte är också att starta fler samverkansprojekt där Hantverkscentrum finns med.

James ger exempel på olika typer av samverkan som blivit av tack vare Arkitektdagarna. Det nyaste är med Stenebyskolan i Dalsland. Deras designelever kommer att göra sina examensarbeten på Hantverkscentrum, tillsammans med tapetserareleverna.

-          Ett annat exempel är att eleverna på vår skola har fått göra prototypmöbler till en arkitekt i Malmö. Hantverkscentrum fungerar som ett labb i det här. Det är bra övning för eleverna, att göra specialmöbler.

Från Hantverkscentrums sida är allt engagemang en medveten och ihärdig strategi för att säkra de traditionella hantverkens plats i modern möbeltillverkning. Och en metod att hjälpa eleverna att hitta en sysselsättning efter utbildningen.

-          Vi vill visa på vår roll som skola, att våra elever är klara att börja arbeta när deras utbildning är färdig. Det här är inte någon förberedande utbildning.  Vi lär också ut entreprenörskap för att eleverna ska kunna starta eget efter utbildningen.

Ungefär hälften av eleverna på Hantverkscentrum startar eget efter utbildningen. Trettio procent blir anställda och 10-15 procent går vidare till andra utbildningar.

Karin Nobis