Vad kan man förvänta sig av en skrivkurs i skräck och fantasy – zombies och vampyrer? Vi frågade kursledaren och författaren Pål Eggert.

– Det beror på deltagarna. För egen del har det varit mer intressant att försöka hitta spår som inte så många har ägnat sig åt. Både zombies och vampyrer har det ju gjorts väldigt mycket på redan, säger Eggert.
– Vad gäller kursen, som sträcker sig över åtta tillfällen varannan vecka, har jag ett antal övningar av olika karaktär vi kommer att arbeta med. Vi kommer att fokusera på att utveckla den enskilde deltagarens starka sidor, oavsett hur mycket man har skrivit innan kursen. Jag tänker mig att ett visst intresse för fantastik är en bra grundförutsättning. Om det sedan är nyväckt eller om man har ägnat det mycket tid och har ett helt romanmanus liggande är av mindre betydelse.

Själv har Pål Eggert varit intresserad av genrelitteratur sedan han i 6:e klass läste Tolkien-böckerna Sagan om Ringen.
– Men det är länge sedan, skrattar Eggert. Idag läser jag allt möjligt. Jag tycker det är intressant att hitta inspiration i exempelvis facklitteratur eller i företeelser som inte alls har med fantastik att göra, såsom böcker om sociala och psykologiska frågor, fortsätter han. I min bok De döda fruktar födelsen finns visserligen både ett himmelrike och ett helvete. Men himlen befolkas av fanatiska änglar och ljusguider som närmast påminner om folk som predikar new age och positivt tänkande. Helvetet är kanske något mer traditionellt beskrivet. Romanen utspelar sig i ett samtida Malmö, i likhet med Nene Ormes Udda verklighet.
– Men självklart läser jag skräck och fantasy också, fortsätter Eggert och nämner verk som CJ Håkanssons roman Fjärilen från Tibet – och novellerna han publicerar i tidskriften Eskapix – och Anders Fagers Samlade svenska kulter som kom ut härom året och blev mycket omskriven.

Fredrik Simson, marknadsenheten, Folkuniversitetet i Göteborg