Vill ni följa vårt projekt så hittar ni all information kring projektet här

På Art College i Göteborg finns flera kurser i handarbete. Stickning, virkning och pärlbroderi, till exempel. Eller man kan sy sin egen hatt, väska, korsett eller till och med trosa(!). Andra nyheter för våren på Art College är radioproduktion, digital illustration och haikudiktning (japansk diktteknik).

Språkavdelningen i Göteborg satsar på barvagnskurser, för föräldrar med bebisar, i spanska, italienska, franska och svenska. En annan nyhet är italienska för operaälskare. Andra nyheter på kursavdelningen i Göteborg är arbetsgruppens psykologi, det personliga varumärket, hälsa och mentala träningsmetoder (på distans), trovärdig miljökommunikation och CSR för nyfikna.

I Karlstad kan man dansa sitt liv – för deltagare över 50 år eller lära sig att bli mer effektiv utan stress. I Kungälv ges kursen sociala medier – att umgås via datorn och vardagsmakeup och hudvård. Trollhättan erbjuder buggkurs och drejning i liten grupp.

Balettakademien i Göteborg satsar både på de allra minsta och de fullvuxna. Här erbjuds kurser i showdanslek för fyra- till sexåringar och hip hoplek för sex- till sjuåringar. Samtidigt finns kurser i  jazzdans och modern nutida dans för ”mer vuxna”. I informationstexten kan man läsa att kursen vänder sig till deltagare som vill gå i en grupp utan ungdomar.

Karin Nobis

Konstnärlige ledaren Ingemar Carlehed berättar varför.

- Det räcker att du slår på tvn en kväll för att du ska se någon av våra tidigare elever. Väldigt många duktiga skådespelare har gått här. När jag pratar med etablerade skådespelare som varit elever, kan de inte nog betona hur viktiga åren i Skara varit.

I en skrift från skolans 40-års jubileum 2002, berättar en rad kända skådespelare om sin tid i Skara. Det är Rikard Wolff, Cecilia Frode, Marie Richardsson, Peter Andersson, Allan Svensson med flera. Och det senaste internationella stjärnskottet, Noomi Rapace, har visst också gått på skolscenen.

Enkel och framgångsrik modell
Skara skolscen startades av Carl Erik Proft. Efter ett besök vid den kända teaterskolan Centre Dramatigue de l´Est i Strasbourg, blev han så inspirerad att han startade skolan i Skara efter samma modell. Han satsade på undervisning i improvisationsteknik och inlevelsemetodik, tillsammans med röst- och rörelseteknik.  Det konceptet har man fortsatt med. Stor vikt läggs också vid att stimulera elevens personliga utveckling.

-          Vi arbetar mycket med att få igång elevens egen motor och hållning. Att skapa en ansvarsfull elev. Skådespeleri handlar om att arbeta med sina innersta känslor, med själen och kroppen. Samtidigt som man lär sig skådespeleriets grunder, lär man sig för hela livet här, säger Ingemar Carlehed.

-          Alla lärare som arbetar på Skara skolscen har lång yrkeserfarenhet och är, när tillfälle ges, fortfarande yrkesverksamma. Vi arbetar alla på den professionella teaterns grund. Tack vare det kan vi skapa en trygghet och en medvetenhet bland eleverna.

En del av konceptet är också det lilla formatet. ”Ett litet antal elever ger större resultat per elev ” som grundaren sa. På skolan finns totalt 24 elever. Tre lärare är fast anställda och dessutom jobbar man med gästpedagoger.

Utbildningen är på tre terminer och räknas som en eftergymnasial förberedande teaterutbildning. Enligt Ingemar Carlehed har även skolans placering betydelse för framgången.

-          Det är bra att skolscenen ligger just i Skara. Eleverna koncentrerar sig på utbildningen. De distraheras inte så mycket av annat utifrån, utan arbetar och stimulerar varandra istället. Sedan har vi en speciell anda här, som funnits redan från starten. Vi har en tradition av djup och bred omsorg, om eleverna och om skådespeleriet.

Skara skolscen firar 50-års jubileum nästa år. 31 augusti till 2 september planeras en speciell jubileumshelg. Mer information om detta kan man få på hemsidan: www.skaraskolscen.se

Karin Nobis

I kursen visas hur man kan använda olika mentala träningsmetoder som qi gong och yoga för att förbättra sin hälsa. Filmsekvenserna beskriver dels bakgrunden till övningarna, de här filmsnuttarna är 1-2 minuter långa. Dels visas själva övningen och sist kommer en ny snutt där en uppgift presenteras.

Kerstin Namuth på utvecklingsavdelningen berättar.

-          Vi ville ta reda på vad som krävs för att göra film av en hel kurs. Upplägget är ett annat än för en ”vanlig” distanskurs; det finns till exempel inte så mycket textbaserat kursmaterial.  Istället måste du skriva ett filmmanus och träna innan du står framför kameran. Vid själva filmningen måste du göra omtagningar och sedan ska allting redigeras.  Det kostar mycket arbetstid.

Ett av målen med pilotfilmerna var att se vad det kostar att filmatisera kurser. Och Kerstin konstaterar att det är kostnadsintensivt.

-          Att göra ett helt kursmaterial av bara filmer är för dyrt som det ser ut nu. Men utvecklingen går framåt, kan lärare själva lära sig att filma, går kostnaderna ner. Och vanligtvis behöver inte hela kursen vara filmbaserad; man bör nog kombinera film, skrivet material, ljud etc.

-          Just den aktuella kursen ”Hälsa och mentala träningsmetoder” lämpar sig bra för film. Det är många olika rörelser som åskådliggörs på ett bra sätt.  Och kursledarna Anders Kjellander och Peter Buchar har sedan tidigare varit intresserad av att filma kurser, det är en förutsättning.

Mycket av arbetet med distansfilmen har handlat om inspelningsstudion. Vilka signaler ger studion? Hur ska den inredas för att förmedla rätt känslor och intryck? Vilken typ av ljus ska användas?

-          Vi har funderat på att ta hjälp av en ljusdesigner för att komma rätt. Kanske kan vi få hjälp av någon duktig lärare på Art College eller elever som gör ett projekt av detta, säger Kerstin.

Förutom kursledarna och Kerstin Namuth har Robert Lapidus skött inspelning och redigering av filmerna. Ulrika Meyer på kursavdelningen har ansvarat för kursens innehåll.

Hedenverket i Karlstad tar hand om allt avfall i kommunen, såväl det källsorterade som det brännbara för vidare hantering.

 -       Vi fick gå runt på verket och se hur de brännbara soporna kommer in till bunkern, hur de lyfts in i ugnen och hur resterna, askan och det ickebrännbara som felaktigt hamnat i det brännbara avfallet, färdas genom systemet och kommer ut redo för slutförvar på Djupdalens deponi, berättar Monika Jansson som är miljöansvarig på Folkuniversitetets gymnasium i Karlstad.

 Från Hedenverket får 4000 fastigheter i kommunen sin fjärrvärme – gymnasiets lokaler är en av dessa. På skolan källsorteras även kontorspapper, matavfall, plast-, metall-, glas- och pappersförpackningar samt wellpapp, vilket också körs till Hedenverket för sortering och vidare distribution i återvinningskedjan.

 -       Vi fick en grundlig genomgång av värme- och elproduktionen samt elmarknaden på verket och i Norden. Förmiddagen gav oss en inblick i vad som händer med vårt avfall, på gott och ont, berättar Monika.

Under höstlovet var det dags för nästa fortbildning inom miljöområdet.
-       Efter studiebesöket på Hedenverket kändes det självklart att nästa fortbildning skulle handla om konsumtion. Vi fick höra på ett föredrag av Emil Mörk som jobbar med projektet Ekonomismart på Folkuniversitetet. Tillsammans diskuterade vi kring (o)hållbar konsumtion i ett brett perspektiv.

 Samtalet berörde den linjära konsumtionsmodellen från utvinning > tillverkning > marknadsföring > konsumtion > avfall och vårt ansvar i detta.
 -       Efteråt önskade personalen på gymnasiet få mer handgripliga tips om hur vi kan bli ännu bättre på hållbarkonsumtion. Temat för nästa studiedag är därmed given!

Miljödag i Trollhättan
Folkuniversitetet i väst är sedan 2003 miljödiplomerad genom Göteborgs stad. Ett av de krav som ställs är att personalen ska genomgå en grundläggande miljöutbildning på minst en halvdag. Nyanställda ska utbildas inom ett år efter anställningens början.

Den 31 oktober genomfördes en halvdags miljöutbildning i Trollhättan. Tanken är att utbildningen ska leda till ökad kompetens och förståelse för miljöfrågor i stort, men framför allt för verksamhetens dagliga bidrag till miljöproblematiken.

-          Vi hade bjudit in två föreläsare från Trollhättans stad som pratade om jordens utveckling, hur det började i Sverige med omställningen till ett hållbart samhälle och vad vi gör hemma och på arbetet för att bidra till detta. Det blev heta diskussioner när vi kom till avfallshantering och sopsortering. Vad ska läggas var och vad händer sedan…egentligen? Det var tydligt att det engagerar de flesta, berättar Anett Eichhorn som är miljösamordnare på Folkuniversitetet Väst.

-          Jag tycke att det var särskilt intressant med de olika miljömärkningarna och vad dessa betyder. Vilka är äkta och vilka inte? Det känns ju som en djungel ibland när man går och handlar. 

På Folkuniversitetet Väst var vi 264 personer som deltog från sju avdelningar. Det serverades fairtrade kaffe, te, choklad, rättvisebananer….även fairtrade socker hos en del. Gymnasiet i Karlstad hade bjudit in en ambassadör för Fairtrade. Elever tittade gemensamt med personalen på film om Fairtrade och hur våra val här i Sverige påverkar odlare och anställda samt deras familjer på andra ställen i världen. De fick också höra ögonvittnesberättelser från ambassadören som besökt och träffat odlare som är Fairtrade-certifierade.

På Balettakademien och även på utvecklingsavdelningen delades infoblad ut. På många håll kom diskussioner igång – för och emot

Fairtrade är en oberoende produktmärkning och en garanti för att produkten uppfyller internationella Fairtrade – kriterier. Några av dessa kriterier är: odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor (minipris och minilön), säljaren får en premie som ska gå till utveckling av sjukvården, skolsystemet mm, barnarbete och diskriminering motarbetas mm.

För de som vill läsa mer om detta finns all information på hemsidan: www.fairtrade.se

Anett Eichhorn

Det finns tre olika nivåer för examen. Varje nivå innehåller fem tentor: tala, läsa, skriva, lyssna och använda engelska. Det är alltid ”native speakers” som bedömer taldelen.

Med cambridgediplomet i bagaget får eleverna behörighet till många universitet och högskolor utomlands. Det öppnar också dörrarna till företag utomlands och i Sverige som kräver att den anställde behärskar engelska.

Folkuniversitetet har som enda utbildningsanordnare i Sverige rätt att utföra cambridgeexamen. I Västra Götaland examinerades förra året 786 elever på 43 gymnasieskolor. Det är den muntliga delen, hur eleverna behärskar engelska i tal, som Folkuniversitetets lärare bedömer.

Cambridgediplomet är ett internationellt respekterat bevis på kunskaper i engelska. Det utfärdas av University of Cambridge ESOL Examinations och har blivit ett av världens mest välrenommerade utbildningsbevis. Cambridgediplomet visar kunskapsnivån i en internationell jämförelse.

 Fredrik Simson på marknadsavdelningen i Göteborg  är ”spindeln i nätet” och en av dem som administrerar göteborgssidan.

-          När jag började här för två år sedan, gjorde jag en inventering av Folkuniversitetets aktiviteter i sociala medier. Det som fanns var ett fåtal sidor på Facebook. Mina Friberg på Balettakademien hade ett bra flöde och bl.a. föreläsningsverksamheten och Swedex hade just börjat med egna sidor. Förutom Balettakademien hade alla relativ lite ”trafik”.

-          Det finns många olika typer av sociala medier. Men det kändes ganska naturligt att satsa på Facebook eftersom det redan engagerar folk. Nästan alla har ju ett konto där.

Fredrik började tillsammans med andra intresserade att fundera på hur man bäst bygger närvaron på Facebook.

-          Vi funderade på vilka naturliga målgrupper det fanns för nya sidor. Det är lättare att nå ut till en avgränsad målgrupp.

-          Ett bra exempel på det är sidan ”Swedish courses in Göteborg at Folkuniversitetet” som Cristina Santos startade och driver med stort engagemang. Hon uppmärksammade att några tidigare kursdeltagare hade samlats kring en liknande sida.  Nu är det över 600 personer som följer sidan. Här finns en inringad målgrupp som har glädje och behov av kommunikation.  Man kan ställa frågor och få snabba svar, bl.a. om när kurserna startar eller hur man går till väga för att boka sig.  Det händer också att deltagare publicerar eget bildmaterial från kurserna.

Sedan arbetet startade har många fler sidor tillkommit. Gymnasieskolorna, Art College, KV Konstskola, studieservice och en del lokalkontor finns på Facebook. Och sidan ”Folkuniversitetet i Göteborg” passerade i dagarna 500-strecket för antalet personer som gillar sidan.

-          För denna sidan valde vi att i första hand begränsa oss till målgruppen som är intresserad av kurser och föreläsningar för att inte informationen skulle bli alltför ”spretig”. Och det fungerar bra.  Det är oftast Cristina Santos eller jag som skriver och sedan får vi ”gilla”-svar eller kommentarer från dem som läser. Vi kan också se att det klickas på de länkar som vi lägger till olika evenemang. Det i sin tur driver trafik till vår egen webb, säger Fredrik. Under bokmässan postade Andreas Åhs en mängd bilder och inlägg på sidan.

Aktiviteten på Folkuniversitetets olika facebooksidor varierar ganska mycket.

-          Det beror mycket på hur målgruppen ser ut. Art College, KV Konstskola liksom gymnasieskolorna har ju självklara målgrupper inom konst/estetiska området och yngre människor. För ett lokalkontor kan det vara svårt att hitta vägen till målgruppen eftersom man jobbar med allt från arbetsmarknadsprojekt till kvällskurser, säger Fredrik.

Förutom Facebook används även andra sociala medier. Till exempel läggs pressmeddelanden ut på Mynewsdesk.

-          Journalister prenumererar på nyheter under vissa rubriker. Vi når ut till hundratals journalister runtom i landet. Texterna är också sökbara. Och eftersom Mynewsdesk är ett verktyg som så många använder sig av rankas deras sidor ofta högt av sökmotorerna.

Även twitter har testats, med varierande framgång.

-          Vi provade en period. Även med ett twitterverktyg för omvärldsbevakning. Tanken var att flera i organisationen skulle kunna skriva tweets. Vi twittrade också i samband med olika kampanjer, till exempel ”Visa din talang” på gymnasieskolorna. Men det var svårt att uppskatta vad det vid dessa tillfällen gav. Vad man kan veta att det ger är förstås länkar in på vår hemsida. Men även om vi inte är särskilt aktiva i den kanalen just nu är det fortfarande intressant att följa utvecklingen av Twitter. En sådan sak som att det finns integrerat i iOS 5, Apples nya operativsystem för iPhone och iPad, har gjort att antalet användare av Twitter fortfarande ökar, säger Fredrik.

Något som Fredrik tycker fungerat bra är att presentera och dela trycksaker på ”issuu”. Issuu, tidigare användes också Scribd, är en internationell databas där trycksaker, tidningar mm i pdf-format kan laddas upp. Dokumentet omvandlas till ett format där de är blädderbara. Dessutom är de sökbara i basen och i sökmotorer. Man kan se det som att vi ser till att våra trycksaker finns tillgängliga i en digital tidningsbutik.

När man jämför närvaron i sociala medier med marknadsföring via mer klassiska kanaler är det lätt hänt att man börjar fråga efter användarprofiler, statistik och olika mätningar. Kort och gott: vad ger det här Folkuniversitetet? Vissa aktiviteter mäter vi med Google analytics. Har vi t.ex. haft en kampanj på Facebook ser vi därigenom hur många som klickat på annonsen. Vi ser också, om kampanjen pekar på en specifik produkt, hur många avslut besöken har lett till. För att uppskatta hur många som ser inläggen man gör på sina sidor erbjuder Facebook ett statistikverktyg – där kan vi följa hur många som ”gillat” våra inlägg – varifrån folk som interagerar med oss kommer osv. (Bl.a. har vi en gillare från Kuba.)

Det man kan konstatera är att kommunikation och närvaro är nyckelorden för den här typen av marknadsföring och att ge något som andra i sin tur vill dela med sig av. Ju fler som delar, desto högre ranking i olika sökmotorer, och det leder i sin tur till fler kunder.

Fredrik funderar över hur han ser på Folkuniversitetet, sociala medier och marknadsföring.

-          Jag tycker att det har hänt mycket sedan starten. Jag tycker att sidor som till exempel ”språk i Karlstad” och ”kultur i Göteborg ”där sidor startas kring ett givet intresse är intressanta att följa.

-          För Folkuniversitetets del skulle det vara intressant att se riksgemensamma sidor med fokus på specifika ämnesområden på Facebook. Det skulle kunna bli intressanta sidor med mycket aktivitet.

Projektet är en del i kampanjen Digidel 2013. En kampanj som har som mål att få 500 000 fler svenskar digitalt delaktiga innan slutet av 2013. Digidel är en kampanj som startats av bland andra Folkbildningsrådet, folkbiblioteken i Sverige och stiftelsen .SE.

Emma Simonsson Vento är projektledare på avdelningen för uppsökande folkbildning (avdelning U)i Göteborg.

- Stiftelsen .SE ansvarar för den svenska toppdomänen .se och dess överskott används för internetutveckling i Sverige. Projektmedel fördelas genom Internetfonden, antingen för att bredda och utveckla Internetanvändningen i Sverige eller för tekniska utvecklingsprojekt.

- Internetfonden finansierar mest stora projekt, till exempel samarbetar Kultur i Väst med bibliotek i Västra Götalandsregionen. Biblioteken ska erbjuda korta internetutbildningar i stor skala, säger Emma.

- Avdelning U har valt att söka medel för ett litet projekt med 60 deltagare, som komplement till de stora satsningarna. Det finns utsatta grupper som inte har möjlighet att ta sig till ett bibliotek. För att nå alla angelägna grupper, räcker det inte med att ställa fram en dator. Man måste erbjuda reell tillgång även ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv, säger Emma.

Avdelning U samarbetar med Mölndals stad i projektet som sträcker sig över hösten 2011 och våren 2012. Målgruppen är äldre personer över 65 och yngre personer med psykisk funktionsnedsättning.

- Mölndals stad rekryterar deltagare från sina verksamhetsområden, fixar lokaler samt bärbara datorer. De har också två samordnare som bland annat jobbar med att aktivt hålla kontakten med projektdeltagarna, berättar Emma.

- Tanken med att ha generationsöverskridande grupper är att deltagarna ska komplettera varandra. De äldre är ofta försiktiga när det gäller teknisk utrustning medan yngre personer ofta är vana datoranvändare. Personer med psykisk ohälsa kan dock ibland utveckla datorvanor som gör dem mer isolerade. Kanske kan grupperna balansera och inspirera varandra, hoppas Emma.

Fem studiecirklar har startat med sju deltagare i varje. Cirklarna är på tio veckor. Fler än beräknat har velat vara med, platserna har därför utökats från 30 till 35 platser i höst och vår. Även våren är redan fulltecknad!

Cirklarna är kostnadsfria för deltagarna och leds av tre cirkelledare från Folkuniversitetet. Sofie Jansson som är författare och cirkelledare i skrivande och data, John Shelton – bildkonstnär och cirkelledare i bland annat data, och Frej Tiljander som är konstnär med dans och koreografi som område.

- Det här är ett medvetet val. Cirkelledarna är i första hand internetanvändare och duktiga pedagoger som kan inspirera deltagarna. De är inte datorexperter som ska lära deltagarna namn på programvara eller hur hårdvarans komponenter är kopplade. Projektet handlar om att deltagarna ska lära sig använda Internet i praktiken, säger Emma.

I studiecirklarna är teoridelen gemensam. Man diskuterar begreppet digital delaktighet och användningsområden för internet. Det praktiska innehållet i cirkeln kommer att variera mellan deltagare, beroende på vilken kompetens och vilka intressen man har.

- Tanken är att deltagarna ska öka sin digitala kompetens. Här ingår internetanvändning, e-tjänster, att skicka mail och hur man använder sökmotorer och favoriter till exempel. Jag tycker det är viktigt att betona att internet inte bara är ett socialt redskap utan även ett verktyg för att vara delaktig i samhället och för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Karin Nobis

Att Kurt Weill tvingades fly från Tyskland 1933,  efter att ha skrivit ”Silversjön” (uppsatt av Folkoperan 2010), där frågan  ställs huruvida en människa ska följa sitt eget samvete eller rätta sig efter samhället lagar, gör säkert ingen förvånad, med dagens historiska facit i hand. Säkerligen hade nazisterna haft ögonen på Weill länge, då han var en alltför provokativ ”livsexistens” med sitt judiska, socialistiska och troligtvis även homosexuella leverne.

Han flydde till Paris , och  komponerade i exil,  en gigantisk symfoni  över judarnas historia ”De sju dödssynderna”. 1935 åkte han vidare till USA där han gjorde allt för att assimilera sig. Han fortsatte med att komponera musikaler, operett- och filmmusik och  även opera. Han ville hitta en ny stil, en ”amerikansk opera”, där den amerikanska musikalen och den traditionella europeiska operan, gifte sig. Hans stycken sattes upp både på  Broadway och blev filmmusik i Hollywood.  Spännvidden i hans livsverk i form och innehåll, är imponerande stort och brett – och ändå  bär det hans genialitet och signum i komposition. Både Bob Dylan och Leonard Bernstein tillhör hans stora beundrare.

Så när musikaltreorna nu i kväll, i  regi av Ingalill Rask Wagner, framför sin sceniska konsert  ”Kurt Weill – från Berlin till Broadway” , finns många fina bitar att tugga på-  allt från den  legendariska ”Kanonsången”  (Berlin) till ”There´s nowhere to go but up” (Broadway).

Föreställningen är koreograferad av Rebecca Evanne (stepp) och Gunilla Olsson Karlsson, med John Lönnmyr som kapellmästare, och spelas på Balettakademiens Teater mellan 7-22 oktober. Info och biljetter www.balettakademien.se/teatern

/Mina Friberg